NPF och IF i brottsförebyggandet – vad missar vi?

Barn och unga med funktionsnedsättning är en grupp som ofta hamnar i skymundan inom det brottsförebyggande arbetet. Forskning visar att unga med funktionsnedsättning löper en ökad risk att utsättas för olika former av våld och övergrepp, samtidigt som de också kan vara förövare.

I det här avsnittet samtalar vi med Malin Ekman Aldén, generalsekreterare, och Maria Melin, utredare, vid Myndigheten för delaktighet, om normbrytande beteende och kriminell rekrytering bland barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och intellektuell funktionsnedsättning (IF). 

Särskilt fokus riktas mot barn och unga med IF, och mot hur erfarenheter av att misslyckas i skolan och att inte passa in kan skapa sårbarhet för rekrytering till kriminella nätverk. Vi pratar bland annat om föräldrars villkor och påfrestningar, samt hur brister i samhällets stöd riskerar att förstärka utsattheten bland barn och unga som redan befinner sig i en utsatt position.

Samtalet spelades in live under Socionomdagarna 2025.

Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. 

Länkar för fördjupning

Samtalet tar sin utgångspunkt i rapporten Brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning: En kunskapssammanställning om normbrytande beteende och kriminell rekrytering av barn och unga med funktionsnedsättning. Vi nämner bland annat riskfaktorer för normbrytande beteende, gruppskillnader i sannolikheten att få en diagnos, och bristande stöd till föräldrar. Vi nämner också begreppen mate-crime och cuckooing; former av utnyttjande som uppmärksammats i denbrittiska policykontexten.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.