Den osynliga världen – om skräck, kön och filosofi

I den idealistiska filosofiska traditionen, som sträcker sig från Platon och in i vår samtid, råder förnuft i motsatsförhållande till känsla. Sinne i motsatsförhållande till kropp.

Kvinnor missgynnas gravt genom idealismen. Det gör hon på grund av tre saker. Först genom att man 1) hävdar sinnets överlägsenhet, genom att anse att sinnet och tänkandet är ”den rätta” och ”verkliga världen". Därefter genom att 2) man samtidigt via filosofi, estetik och politik kapat bort kvinnor ur den tradition som kallas ”tänkande”. För att slutligen 3) patologisera hennes sinne. Som när man gjorde kvinnan till en vandrande sjukdom när hysteri bredde ut sig förra sekelskiftet. Det är hennes sinne (men också känslor och kropp) man har påstått varit irrationalitet, inbillning, avvikelse och okontrollerbar djuriskhet. 

Det är det den moderna historien om kön handlar om: Att koppla ihop kvinnor med känsla (istället för sinne/förnuft), sedan nedvärdera känslan, och sedan säga: "Vet du vad? Du är mer känsla, och dom där tankarna du har, alltså ditt sinne, det är fucked up!". Man gör hennes sinne till sjukdom, demoner, inbillning och irrationalitet. Den galna kvinnan!

Det är också det historien om skräckfilm handlar om. I Insidious (2010) följer vi samma narrativ. Hon är i hemmet, ser saker. Han gör motstånd, menar att hon inbillar sig. Hon kanske håller på att bli galen. Den kvinnliga hysterikan, hon som skriker: ”Ser ni! Varför ser ni inte det jag ser?! Vad är det för fel på er!” Renai i Insidious möter motstånd, blir ifrågasatt. Hennes motspelare säger att det man inte kan se, finns inte. Tillslut, när hon skriker och gråter och vädjar om att han ska tro på henne, utbrister han: ”Since when did reason become ’the bad guy’?!”

Sedan när blev förnuftet fienden? Det vet vi svaret på.

"När upplysningens frihetsprojekt knöts till förnuftet knöts det därför även ofrivilligt och indirekt till mannen – han som långt före upplysning och modernitet primärt varit förnuftig själ och inte naturlig kropp.” (Nina Björk)

Essän i textform:

https://www.asynkroner.com/texter/den-osynliga-vrlden-historien-om-skrck-kn-och-vra-tankeramar

Läslista

• Silvia Federicis “Caliban and the witch” (2004)
• Nina Björks “Sireners Sång – tankar kring modernitet och kön” (2012)
• Boglind, Eliaeson, Månsons “Kapital, rationalitet och social sammanhållning”, första delen (2005)
• Shulamith Firestones “The dialectic of sex” (1970)
• Marx’ “Kapitalet” (1848)
• Simone de Beaviours “Det andra könet” (1949)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.