När är det rätt att kalla sig ett offer?

Och kan kreativiteten bli fattigare om man jagar likes? Låtskrivaren och författaren Annika Norlin svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I många sammanhang sägs det att man måste förstå att man är ett brottsoffer, att det är den andra sidan som gjort fel som gör att man lider. Men det finns minst lika många som säger tvärtom. De tänker inte vara ett offer, för de vill inte att förövaren ska vinna. Så när är man ett offer för omständigheterna, och när är man en som bara dragit på sig offerkoftan? Det frågar Mikael.

Sofias åttaåriga son vill starta en Youtubekanal så att hans kompisar ska kunna ta del av hans filmer. Hon tecknar själv och lägger ut sina bilder för att få reaktioner, vilket ger henne styrfart. När det gäller hennes son känner hon sig skeptisk. Hon vill inte att hans kreativitet ska drivas av jakten på likes. Hon frågar: Är det en legitim drivkraft att skapa för att få reaktioner? Blir skapandet fattigare om det drivs av jakten på bekräftelse?

Maria har varit gift med sin man i 40 år. De är ett bra team som trivs ihop och har och har haft ett fantastiskt äktenskap. Men hon kan bli så arg på honom så det bubblar i henne och nästan känna hatiska känslor. Hur kan så starka känslor finnas samtidigt och vara så motsägelsefulla, frågar hon.

Hör Annika Norlin svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.se
Producent: Karin Arbsjö