Artificiell intelligens: Affärer, kostnader och reglering
Metas strategier och skenande kostnader: Meta planerar att starta en molnaffär för att tjäna pengar på sina datacenter genom att sälja AI-datorkraft och modeller till andra företag. Samtidigt kämpar de med enorma interna AI-kostnader. Deras anställda förbrukade över 73 biljoner "tokens" på en månad, och kostnaden per anställd ligger på cirka 50 000 dollar om året. Företaget planerar nu att införa tak för att bromsa dessa "Claudeonomics"-kostnader.
Anthropic tar mark: Vita huset har efter en säkerhetsgranskning delvis hävt tidigare restriktioner mot Anthropic, vilket låter dem använda sin teknik igen i begränsad form. Företaget har även sänkt priset på sin modell Claude Sonnet 5 och omförhandlat sitt avtal med Amazons molntjänst (AWS) för att inkludera intäktsdelning.
OpenAI och staten: OpenAI har kommit med ett ovanligt förslag om att ge den amerikanska staten en ägarandel på 5 procent i utbyte mot tydligare regleringar av AI-verksamheten.
AI tar över aktiehandeln: AI-agenter blir allt vassare på finansmarknaden. Robinhood bekräftar att deras AI-verktyg numera presterar lika bra som mänskliga aktiehandlare. Samtidigt har ett team från DeepMind, som tidigare byggde poker-AI, sadlat om till aktiehandel och på bara sex månader nått en bolagsvärdering på en halv miljard dollar.
Problem med fördomar: Forskare vid Stanford har avslöjat att det finns inbyggda fördomar i de AI-verktyg för rekrytering som används av många stora företag.
Bioteknik och banbrytande hårdvara
Konstgjorda celler ("SpudCell"): Forskare vid University of Minnesota har skapat en konstgjord cell av livlösa kemikalier. Även om den inte klassas som "levande" kan den ta upp näring, kopiera sitt genetiska material och dela sig, vilket ses som en förenklad ritning för liv.
Framsteg inom reproduktion: Bioteknikföretaget Conception uppger att de framgångsrikt odlat fram tidiga mänskliga äggceller från stamceller, utvunna via ett enkelt blodprov. Målet är att skapa mogna ägg som kan befruktas, vilket i framtiden skulle kunna hjälpa människor att få biologiska barn oavsett ålder eller fertilitet.
Neuralinks hjärnimplantat: Företaget har för första gången lyckats föra in sina hårtunna elektroder rakt genom en människas dura mater (den sega skyddshinnan runt hjärnan) utan att behöva skära upp den först, vilket är ett stort steg för patientsäkerheten.
Skärmar som kameror: Forskare vid ETH Zürich har utvecklat en så kallad "Fourier-pixel" på nanonivå. Denna pixel kan både sända ut och fånga in ljus samtidigt. Denna innovation kan leda till skärmar som även fungerar som kameror och möjliggöra nya typer av holografiska displayer.
Lyssna på fler avsnitt från
Digital Intelligens
Visar 1–2 av 2 avsnitt
8 juli 2026
Sanningen om AI jobben och mobilen utan webbläsare