Bygg en starkare självkänsla med 7:1-principen

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då?

Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler.

Signa upp dig på monkeymindset.se

Utskrift av avsnittet

Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. 

Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv.

Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv.

Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen.

En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. 

Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna.

En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker.

Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker.

En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras.

En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet.

Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. 

Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition.

Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning.

Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det.

Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla.

Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö,

Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu.

Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder.

Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. 

Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan.

Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden.

Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. 

Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater.

Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. 

Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen.

Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger.

Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna.

Dom vet ju också att det är löjligt.

Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. 

Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt.

Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta.

Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den.

För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott.

Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss.

Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet …

… trots att du är en vinnande spelare.

Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst.

Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent.

Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge.

Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden.

Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker.

Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord.

Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt.

Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams.

Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva.

Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir.

Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv.

Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande.

Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det?

Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet.

När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll.

Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1.

Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback.

Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv.

Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring.

Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt.

När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan.

En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad.

Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag ….

Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog.

Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med.

Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt.

Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.