Fyra punkter som ökar din prestation

När Lars Eric Unestål forskade på vad som drev prestation upptäckte han fyra faktorer som mer än andra styrde hur det gick för oss. Han kallade dem SMAK-faktorerna.

Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se

Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset.

 

Utskrift av avsnittet:

Välkommen till Monkey mindset.

 Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om fyra faktorer som styr vår prestation.

När Lars Eric Unestål – den mentala träningens fader – som jag har nämnt kort i tidigare avsnitt – på 70-talet forskade om vad som gjorde att vissa lyckades bättre än andra kom han fram till att det framför allt var fyra faktorer som spelade in.

Dessa fyra var självbild, målbild, attityd och känsla.

Unestål kom att kalla dem för SMAK-faktorerna och i dagens avsnitt tänkte jag prata om dessa.

Den första faktorn är självbild.

I det här begreppet ingår hur du ser på dig själv.

Hur din självkänsla och ditt självförtroende är.

Och hur ditt inre samtal låter.

Vi har ju alla ett inre samtal. det här samtalet påverkar oss massor.

Vissa har en inre röst som ständigt talar om för dem att de är dåliga eller att de inte duger eller att det de säger eller gör är fel.

Andra har ett inre samtal som stöttar och peppar och analyserar situationer utifrån en realistisk verklighet.

Om du tänker dig att ditt inre samtal var din bästa vän, som du träffade hela tiden.

Skulle du behålla den vännen om han eller hon talade till dig på samma sätt som du pratar med dig själv. Om inte, kan det finnas mycket att tjäna på att jobba med att förändra ditt inre samtal.

Din självbild är mycket viktig och det är någonting som man börjar jobba med väldigt tidigt i den mentala träningen.

Många, kanske de flesta, har en självbild som åtminstone känns väldigt statisk. Man har haft den i många år och tänker att det är så det är. Det är sådan jag är.

Jag är en person som …

… är hopplös med tider.

… ofta ger upp och sällan gör klart det jag har startat

… inte är så bra på det sociala

Till exempel.

Men bara för att det har varit så fram till nu behöver det inte vara så från och med nu.

Din självbild går att förändra.

 

Uneståls andra faktor är målbild.

Vad har du för mål?

Det här är ett framtidsinriktat sätt att tänka.

Var vill du vara om fem år, till exempel. Eller hur vill du ha det om fem år.

Den som hittar en bra målbild, en sann målbild kommer att märka att det ger energi och livsglädje.

Tydlighet över vad jag vill och var jag är på väg. Kan vara lustfyllt.

Det kan innebära att det jag gör varje dag får en större mening för de här uppgifterna som jag gör, som kanske inte är så roliga i sig, leder mig till något som jag vill ha.

Att jobba med mål är både lätt och svårt.

Det finns många som inte har några mål, andra har mål som de egentligen inte arbetar för att uppnå, de finns bara där som ett dåligt samvete.

Men om du låter det här ta tid, arbetar igenom dina värderingar, alltså vad som är viktigt för dig, och hittar mål som är dina på riktigt, inte mål som du tror att du förväntas ha, så kan det vara väldigt effektivt.

Det går ju också att se det tvärtom.

Den som inte har några mål kommer ha svårt att nå dit han eller hon vill.

Den personen riskerar att få lägga ner sin tid, sin energi och sina resurser på att uppfylla någons annans mål.

Mål är ett stort ämne och jag kommer att prata mycket mer om det framöver men för mig så kan mål se ut på olika sätt.

Det kan vara en händelse långt in i framtiden. En titel på visitkortet, en viss summa på banken, en viss tid i löpspåret …

… men det kan också vara, i alla fall tycker jag det, en beskrivning över hur jag vill att mitt liv ska se ut om x antal år. Hur mycket vill jag jobba? Vad vill jag lägga min tid på? Hur mycket makt vill jag ha över min egen vardag?

Eller hur vill jag att mitt sinnestillstånd ska vara när klockan ringer, det är måndag morgon, och jag behöver göra mig klar för en arbetsvecka.

Vill jag att den första tanken ska vara ”fy fan, måndag igen” och att det enda jag ser fram emot den här veckan är helgen, eller vill jag vakna och känna att jag faktiskt ser fram emot att gå till jobbet?

För mig så kan mål se ut på olika sätt, det viktigaste, tror jag, är att du funderar över hur du vill ha det, vad du vill, att du gör den bilden så tydligt som möjligt, påminner dig om den, så att du med tiden börjar bete dig i enlighet med ditt mål.

Det här jag säger ja till nu, som alla förväntar sig att jag ska säga ja till, leder det mig i den riktning jag vill, den riktning jag har bestämt är den riktning jag vill röra mig i?

Om det är så, ja då kan jag säga ja. Om det inte är så … då kanske jag ska fundera en gång extra innan jag förbinder mig till någonting nytt.

 

Attityd är den tredje smakfaktorn.

Och attityd handlar om hur du ser på livet.

Hur du tolkar det som händer dig och det som händer runt omkring dig.

Det finns som du säkert vet alltid flera olika sätt att se på verkligheten.

Det värsta som finns är ju när politiker eller företagsledare har fattat något stort och svårt beslut som drabbar många människor negativt och som istället för att erkänna problemen väljer de att använda ordet ”utmaning” eller så försöker de övertyga oss om att se det som en möjlighet.

Man kan störa sig på det här, jag vet att jag gör det, men det de säger är i grunden inte så dumt.

Men det handlar förstås lika mycket om vad du säger som hur du säger det.

När någonting händer en kan man välja hur det ska tolkas.

Det som vissa tolkar som ett misslyckande som de sedan låter hindra dem att försöka igen eller jobba vidare, ser andra som en erfarenhet eller som feedback över vad som inte funkar.

Sedan fortsätter de, jobbar hårdare eller ändrar sin strategi.

Det är sällan konstruktivt att förneka verkligheten. Om något har gått åt skogen så behöver man kunna erkänna det. Att låtsas som att allt är bra gör ingen nytta om det inte är så.

Inte heller att klämkäckt försöka övertyga den drabbade, av arbetslöshet till exempel, att det här är världens möjlighet.

Men det är vad som händer sedan som ofta är avgörande för hur framgångsrik någon blir inom sitt område. Alla råkar ut för misslyckanden men olika människor hanterar det på olika sätt.

Attityd har också att göra med hur du ser dig själv. Vissa sätter sig själv i universums mittpunkt. Om någonting händer så händer det dom, trots att det här skeendet inte har någonting att göra med dem, och trots att skeendet i sig kanske inte ens är negativt, så tolkar dem det så.

”Jag ska åka och handla och så regnar det. Varför händer det alltid mig?” Och så låter man, på grund av sin attityd, det här fullt naturliga – att det regnar – bli någonting som påverkar mig negativt.

Att det regnar har ingenting med dig att göra och det egentligen varken rätt eller fel, bra eller dåligt. Det är ju roligare när solen skiner än när det regnar men att låta det påverka ditt liv negativt och att på någon nivå ta det personligt, är oftast inte konstruktivt.

Jag vet inte om den här liknelsen är den bästa men jag tror att du förstår var jag vill komma. Om du medvetet eller undermedvetet letar efter händelser och tecken på att saker och ting är dåliga eller fel eller att universum konspirerar emot dig, så är de inte svåra att hitta … men de kommer med stor sannolikhet att på ett negativt sätt påverka hur du upplever ditt liv.

Attityd är alltså hur du väljer att se på verkligheten och det här går också att träna och det gör vi inom den mentala träningen.

 

Den sista Smak-faktorn är känsla.

Den tar upp vilken sinnesstämning man har när man ska prestera och även i livet i stort och jag tycker att känsla och attityd på vissa sätt ligger väldigt nära varandra.

Våra känslor styr oss väldigt mycket, det går ju oftast att se på någon som har en dålig känsla. Om man känner sig obekväm i en viss situation så lyser det ofta genom väldigt tydligt i vårt kroppsspråk, till exempel.

En av de saker som är intressant med just våra känslor är att de i vissa lägen går att frambringa.

Och hur vissa känslor fungerar bättre än andra i olika situationer.

Om du är lika gammal som jag kommer du säkert ihåg hur 100 meterslöping såg ut innan Jusain Bolt slog igenom. När kameran presenterade löparna så var alla stenansikten. De var djupt fokuserade. Vissa såg till och med arga ut. Dom stirrade stint på mållinjen.

Alla som skulle springa försökte frambringa samma känsla och deras kroppsspråk var designat för att i just den situationen skapa just den känslan. 

Man var övertygad om att den känslan var den rätta att ha när man skulle prestera så bra som möjligt på hundra meter.

Sedan kom Bolt. Han hade ett helt annat ansiktsuttryck och hans kroppsspråk var precis tvärtemot alla andras.

Han skojade med publiken och spexade framför kameran. I början tolkades det här som att Bolt inte riktigt tog tävlingen på allvar. 

Han var ju lekfull, han såg glad ut och verkade tycka att det var kul,  hur kunde han bete se så och trots det springa så fort. 

Han såg ju så ofokuserad ut?

Vad Bolt hade upptäckt, och vad jag vet så var han bland de allra första, om inte först, med det här, var att det faktiskt fanns en känsla som kunde prestera ännu bättre på hundra meter, än den som var den vedertagna – den av djupt inre fokus.

Man skulle kunna säga att han hittade en känsla som tillät hans kropp att på ett bättre sätt plocka fram all sin inneboende kompetens.

En typ av avspänd effektivitet som ingen före honom hade tänkt på.

Nu är det Bolts känsla som är den som dominerar när det ska springas hundra meter.

Du har säkert också ibland upplevt liknande saker. Ibland flyter det bara. allt funkar.

Det beror inte på magi eller att månen står rätt i förhållande till stjärnorna.

Det beror på att du, antagligen av en lycklig slump, lyckats frambringa den ideala prestationskänslan för det du skulle göra just då. 

Vad gjorde du för att skapa den känslan? Vad hade du för attityd just då?

Vad hade du för attityd inför den där arbetsintervjun som gick så bra till exempel, och vad skapade det för känsla inom dig?

Tänkte du att det här är min enda chans att få jobb så jag bara måste, måste, måste göra ett bra intryck eller tänkte du att det här verkar intressant, jag är nyfiken att höra mer och jag vill se om det här jobbet skulle kunna passa mig? Men om jag inte får det är det inte hela världen. 

Två olika attityder, som nog frambringar två olika känslor, där den ena nog ger större chans att få jobbet.

Den ena gör att du presterar bättre i en viss given situation.

Och om du är medveten om det, så kan du ju åtminstone göra vad du kan för att frambringa den känsla som är bäst för det du ska göra just nu.

Och det här jobbar vi också med inom mental träning och det handlar förstås inte om att springa OS-final på hundra meter utan oftast så pratar vi då mer om vardagskänslor. 

Att må bra helt enkelt. Gå omkring med en bra känsla istället för en dålig känsla.

Och kanske också fundera på vilka situationer i livet som ger en dålig känsla och finns det någonting jag kan göra, vilket det troligen finns, som gör att min känsla i de här situationerna kan förändras, åtminstone lite, till det bättre. 

Det var en kort beskrivning av Uneståls fyra SMAK-faktorer 

• Självbild
• Mål
• Attityd och
• Känsla

Och det du kan ta med dig, om du vill, är att de här faktorerna är möjliga för dig att påverka.

Det var allt för den här gången, tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig.